Det är lätt att glömma.
De bra sakerna i livet.
Glöm inte ljuspunkterna i tillvaron.
Ett råd till en annan men fungerar lika bra till en själv.

Det har varit en lång resa och snart börjar ännu ett decennium. Blott 25 år gammal känner jag mig fortfarande ung och tankarna far närmast till citat “ju mer man lär sig destå mer inser man att man inte kan“. Men vilka 25 år det har varit! Det blir extra påtagligt när jag nu befinner mig i mitt föräldrarhem, efter en lång kväll med både familj, gamla och nyare vänner. Och insikten hur tacksam jag är för det liv jag har. Och har haft. Jag har slut på “tänk om“, jag har kommit till en punkt där jag vet att det till sist är en själv som bestämmer vilken riktning sitt öde ska ta, oavsett vad som hänt innan finns det alltid möjligheter. Låt inte berättelsen slumpa sig fram på tillfälligheter.

Det är lätt att ta saker, ting och människor för givna. Mina vänner får inte höra det nog, jag är evigt tacksam. Ingen nämnd, ingen glömd. Guldkorn har förvandlas till diamanter.

Det är lätt att glömma.
Men orden kommer alltid att leta sig ut.